[Du är bara en kropp. Alltid utbytbar mot någon bättre. Någon snyggare. Tro inget annat. Det finns ingenting hos dig som går att älska. Du är äcklig. Tom. Vidrig. Alla de där kilona du har, de är ivägen och det vet du, så varför gör du ingenting åt det? Döda bort dem.]
Mitt liv består av saker jag inte vill ha. Mitt rum är ett bombnedslag, det är kaos och inte ens ett organiserat sådant. Det finns för mycket saker jag inte vill ha och alldeles för litet av sådant jag behöver. För över ett år sen flyttade jag in, och alla mina flyttlådor är inte uppackade. Värst av allt är ändå att jag inte har plats för mina böcker. Varje stund jag spenderar ensam i det här rummet är ångest och självhat och längtan bort. Varje andetag. Oftast är det alltför kallt och jag har ju redan förklarat hur kyla påverkar mig. Rörelser finns inte, bara att krypa ihop under täcket fullt påklädd med musiken dunkandes i öronen. PapperPennaSudd. Fem år senare och fortfarande har jag samma sätt att inte hantera. Att uthärda och sen stuva undan. Aldrig hantera klart och ordna upp. Aldrig en förändring.
Fem år. Det är ganska många år. Ganska stor del av mitt liv, åtminstone det som jag redan levt. För man har bara de år man levt, aldrig någon egentlig framtid.
17/8 2011
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar